Har varit utan mp3-spelare väldigt länge nu, och det är mkt ovanligt för att vara mig. Förr gick jag inte utanför dörren utan lurarna i öronen. Mycket för att avskärma mig från resten av världen och slippa höra dess tjafs, men också för att jag älskar musik (vem gör inte det).

I ett tidigare inlägg skrev jag om "kompensationslåt". Lärde mig vad det var i en bok ("Lång fin blond", av Claes Carlsson tror jag han heter. rekommenderas å det varmaste, både skrattade så jag grät, och grät så jag grät), där de förklarar att det är när man har en låt "på hjärnan". Oftast är det inte en hel låt, utan en passage eller textstrof. Ni vet säkert vad jag menar.

Hur som helst; när jag nu gått utan musik i öronen har den istället dykt upp i huvudet. Inte som kompensationslåtar, utan som hela plattor. Viss musik jag har hemma har jag lyssnat så mycket på att jag kan varenda ton, vare sig det är en hi hat, en röst eller ett annat instrument.

Upptäckte efter ett tag att detta är precis lika effektivt som att lyssna på mp3 eller liknande, jag kan stänga ute världen ändå. Kräver kanske lite mer koncentration, men det är bara nyttigt.

Således:

Dagens musik/plattor:

"The Piano", The Piano OST av Michael Nyman.

"Little Earthquakes", Tori Amos.

"Deafening Day", Deafening Day EP